Från att inte har sovit på hela natten och vart helt förstörd så mår jag ganska bra nu! Jag älskar verkligen mina vänner <3 Förstår nu äntligen vad det egentligen var som jag kände! Känner en toltal lättnad. Att jag inte insåg detta från början? Men jag är ju bara en människa, som alla andra. Jag tror att jag inte riktigt är van att leva ensam bara, man saknar ju vissa saker lixom!